Marginal Notes made in the P.T.S. editions of the Sutta Piṭaka.

 

 

Dīgha Nikāya Vol. 1

p. 11/25 :Tathāgatassa vaṇṇaṃ vadamāno

p. 34/2 : vāda sato sattassa

p. 34/35 [‘Ananto ākāso’ti]: See p. 183.

p. 45/n.2 [So all MSS, though they have no corresponding clause in the previous two lists.]: The first half of this paragraph 71 is parallel to paragraph 29 on p. 39.

p. 50/8 : ‘Mā bhāyi mahārāja, mā bhāyi mahārāja.

p. 61/23 : vatassāhaṃ puññāni

p. 63/28 : methunā gāma-

p. 63/29-30 : paṭivirato hoti saccavādi

p. 77/8 : manomayaṃ abhinimmināya

p. 84/10 : vimuccati, vimuttasmim ‘vimuttam’

p. 84/34 : vimuccati, vimuttasmim ‘vimuttam’

p. 85/29 : bahukaraṇūja ti.

p. 86/2-4 : See A.ii,4.

p. 157/15 : āvuso Gotama taṃ

p. 165/19 : sāmaṃ dākkhīti: Samaṇo va

p. 165/20 : kālavādī bhūtavādī

p. 183/28 : Ākāsānañcâyatana-sukhuma-

p. 200/22 [?] c/o

p. 200/28 : mogho atito mogho

p. 209/10-11 [nâparaṃ itthattāyâti pajānati] c/o

p. 223/8-9 : thūlam subhasubhaṃ?

p. 223/12 [sabbato paham]: K. pabhaṃ. See M.i,329, line 30 and Udāna I,10. Sabbatopahaṃ (or °pabhaṃ) may be sabbato-apahaṃ (or °apabhaṃ) from apahoti (or apabhavati [apabhoti]).

p. 223/17 [Viññāṇassa nirodhena]: Anurodha/Paṭivirodha/Nirodha (See M.i,65).

p. 229/3 : visesaṃ

p. 229/29 : visesaṃ

p. 230/12 : sukhāyāti

p. 233/6 : visesaṃ

p. 237/13 [?] c/o

p. 237/21 [?] c/o

p. 250/31 pe c/o

 

Dīgha Nikāya Vol. 2

p. viii/2-9 [Those in the Udāna (say 50) and in the Itivuttaka (say 200), though somewhat later, and also the few independent verses in the Vinaya, should also be examined; for though those books, as a whole, are somewhat later, many of the verses they preserve belong to the earlier period. Even so, however, the total number of verses is by no means unmanagable.]: ‘later’, on what grounds?

p. 11/27 : bhikkhu-sahassāni

p. 34/34 [vipassanā] c/o: myâyaṃ maggo bo-

p. 43/28 : dhammañ ca bhikkhu-saṅghañ ca

p. 62/12-37 noted: Adhivacana—designation, appearance. Paṭigha—resistance, inertia, behaviour. In any experience both are present (i.e. cognized). Whatever appears behaves, and whatever behaves appears (however absently). But how a thing behave is independent of its appearance, and vice versa. A thing is designated in terms of vedanā, saññā, etc., which make up the nāmakāya. It behaves as pathavī, āpo, etc., which make up the rūpakāya.

p. 63/3-5 [api nu kho nāmarūpaṃ mātu kucchismiṃ samucchissathâti?’]: (i) I-[am-]lying-in-the-mother’s-womb.

p. 63/8-9 [api nu kho nāmarūpaṃ itthattāya abhinibbattissathâti?’]: (ii) I-[am-]being-born-into-the-world.

p. 63/12-14 [api nu kho nāmarūpam vuddhiṃ virūḷhiṃ vepullaṃ āpajjissathâti?’]: (iii) I-[am-]a-young-man-about-town. (Cf. NoD, SN, nāma.)

p. 63/18-23 [“Nāmarūpapaccayā viññāṇan … dukkhasamudaya sambhavo paññāyethâti?’]: The argument her (as above—the third paragraph of SN nāma, the passage “Nāmarūpa at Dīgha ii,2 … totality of nāmarūpa at any time.”) is not cause-and-effect but dhammanvayatā, or the temporal invariability of the Nature of Things: ‘As now, so it was, so it will be’.

p. 68/22-24 : The construction is as above—Tad abhiññā vimuttaṃ bhikkhuṃ [yo evam vadeyya], Na jānāti, na passati, iti ’ssa diṭṭhīti tad akallaṃ.

p. 120/n.4 [Daharā pi ca ye vuḍḍhā … evaṃ maccana jīvitaṃ.] Cf. Sn. 577-8.

p. 188/12-189/8 : I.e. things upon which King Mahāsudassana in various ways depended. With their cessation there was cessation of King M. He was determined by them—only in relation to them could he think of himself as ‘King M.’ at all. More formally those saṅkhārā were nāmarūpa, the condition for phassa upon which sakkāyadiṭṭhi depends.

p. 292/1-10 : for ajjhatta and bahiddhā here see p. 216.

p. 306/10-15 [manosamphassajaṃ]: The Cetosamphassajanti of K, perhaps a better reading? M. iii,250 omits cetasikam dukkhaṃ.

 

Dīgha Nikāya Vol. 3

p. 33/33 : Adhicca-samupanno

p. 109/19-20 : dasa pi samvaṭṭavivaṭṭāni. ‘Amutrasiṃ evaṃ nāmo

p. 109/n.5 [Bmr K omit.]: Cf. also Brahmajāla.

p. 248/6,18,30, p. 249/11,22-23, and p. 250/2 all corrected to: anavakāso yaṃ

 

Majjhima Nikāya Vol. 1

p. 6/24-25 : Idam avoca Bhagavā. Na attamanā te bhikkhū Bhagavato bhāsitam nabhinandunti.

p. 140/9-11 [Venayiko samaṇo Gotamo, sato sattassa ucchedaṃ vināsaṃ vibhavaṃ paññāpetîti. Yathā vâhaṃ bhikkhave na, yathā câhaṃ na vadāmi, tathā maṃ te bhonto]: “Since I am not [scil. venayiko], and since I do not say [scil. sato sattassa ucchedaṃ vināsaṃ vibhavaṃ], so …”

p. 262/37 : vadāmi: Iti imasmiṃ

p. 328/31-32 [Yavatā candimasuriyā pariharanti disā bhanti virocanā tāva sahassadhā loko, ettha te vattatī vaso.]: Not gathā. Cf. A. i,227; v, 59.

p. 329/30-31 [Viññāṇaṃ anidassanaṃ anantaṃ sabbatopabhaṃ]: See D. i,223, line 12; and Udāna I, 10.

p. 417/6 [vihareyyāsi]: Is this right? Cf. p. 98 and A. iii,307. Vijeheyyāsi? Vihāheyyāsi?

p. 439/26-32 : bhāgavimutto—paññāvimutto—kāyasakkhī—diṭṭhi-ppatto—saddhāvimutto—dhammānusārī—saddhānusārī, taṃ ahaṃ …

p. 440/17 : satthusāsane sikkhāya aparapūra-

p. 497/26-498/1 [Ahaṃ hi bho Gotama evaṃvādī evaṃdiṭṭhi: sabbaṃ me na khamatîti.—Yā pi kho te esā Aggivessana diṭṭhi: sabbaṃ me na khamatîti, esā pi te diṭṭhi na khamatîti.—Esā ce me bho Gotama diṭṭhi khameyya taṃ p’assa tādisam eva, taṃ p’assa tādisam evâti.]: ‘Even if I liked it I should still not like it, I should disapprove of my liking it.’ This is the correct position; from which it follows that it should be given up. But few are consistent in this matter. This view, like all views, is an addiction, and is to be brought to an end; but, tending to self-destruction, it is salutary (sabbaṃ me na khamatîti, tesam ayaṃ diṭṭhi asārāgāya santike asaṃyogāya santike anabhinandanāya santika anajjhosānāya santike anupādānāya santike ti—p. 498/18-20) if held consistently. (The contrary view tends to self-preservation and is therefore unsalutary [sabbaṃ me khamatîti, tesam ayaṃ diṭṭhi sārāgāya santike saṃyogāya santike abhinandanāya santika ajjhosānāya santike upādānāya santike.—ibid. 14-16].)

But so long as the consistent view ‘I like nothing including the view “I like nothing”’ is held, the view cannot be totally destructive. (It cannot get below sakkāyadiṭṭhi.) For absolute consistency and total self-destruction a further movement is necessary, indicated from the outside. Only the Buddhas can give this indication.

p. 515/4-8 noted: Ajita Kesakambalī.

p. 516/3-17 noted: Pūraṇa Kassapa.

p. 516/32-517/3 noted: Makkhali Gosāla (see also below).

p. 517/18-31 noted: Pakudha Kaccāyana.

p. 517/31-518/15 noted: Makkhali Gosāla (see also above).

p. 518/4 : D.i,54 inserts satta pavuṭāsatāmi1

p. 518/10 [hevaṃ natthi]: D.i,54 attaches this to the following sentence.

p. 519/13-520/2 noted Nigaṇ?ha N??aputta.

p. 523/14-29 : See alternative reading (p. 573) which may be preferred.

 

Majjhima Nikāya Vol. 2

p. 157/16 [na Puṇṇo dabbigāhoti?]: Should this be puṇṇo as adj. qualifying dabbigāho?

p. 228/19-20 [Sato vā pana sattassa ucchedaṃ vināsaṃ vibhavaṃ paññā-penti.]: Cf. M.i,140.

p. 230/2 : nānattasaññānaṃ, na’tthi kiñcīti

p. 230/30 : aññatra saṅkhārehi viññāṇassa

p. 233/9-10 [sabbe te imān’ eva pañc’āyatanāni]: I.e. the four expanded above and diṭṭhadhammanibbānaṃ.

p. 234/31 : yeva ñāṇaṃ bhavissati

p. 239/7 [yaṃ bhikkhuṃ suvacataraṃ maññeyyātha,]: The bhikkhu that you think is more easily spoken to.

p. 242/15-16 : Tathā yaṃ bhikkhuṃ suvacataraṃ

p. 242/23 : dhammaṃ appahāya na nibbānaṃ

p. 256/24 : anuyuttassa, asappāyaṃ manasā

p. 261/4 : cittaṃ vā uppadessatīti

p. 263/26 : paṭisañcikkhati: Suññam idaṃ

 

Majjhima Nikāya Vol. 3

p. 19/20 [attānaṃ phusissantīti? Paṭipucchā]: See A.i,72-7 for paṭi-pucchā vinitā parisā.

p. 20/21 : bhāsitaṃ abhinanduṃ.

p. 24/12 : khave, sappuriso sakkaccadānaṃ deti, sahatthā dānaṃ deti, cittakatvā dānaṃ

p. 24/13 [parisuddham]: ? See back and also A.iii,171-2 anapaviddhaṃ.

p. 45/1-5 noted: Compare the passage at S.iv,95. ‘Yena kho āvuso lokasmiṃ lokasaññī hoti lokamānī ayaṃ vuccati ariyassa vinaye loko. Kena cāvuso lokasmiṃ lokasaññī hoti lokamānī. Cakkhunā … Sotena … Ghānena … Jivhāya … Kāyena … Manena kho āvuso lokasmiṃ lokasaññī hoti lokamānī.’ This gives us lokaṃ for kiñci, lokasmiṃ for kuhiñci, and cakkhuna etc. for kenaci.

p. 80/11 : puññakkhettaṃ lokassa, Tathārūpe

p. 82/23-24 : bhikkhave, ānāpānasati? Kathaṃ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṃsā?

p. 83/20 : ānāpānasati kathaṃ-

p. 88/1-2 : satta bhojjhaṅgā kathaṃ bahulīkatā

p. 99/27 : khattiyamahāsālānaṃ vā sahavyataṃ

p. 103/2 : devā; Sudassā devā sudassī devā; Akaniṭṭhā

p. 166/11 : Appamattako ayaṃ, bhante,

p. 188/23 : na samanvāneti,

p. 188/25-26 : tattha nandiṃ na samanvāneti.—Evaṃ kho, bhikkhave, anāgataṃ nappaṭikankhati.

p. 227/32-33 : rūpavipariṇāmānuparivatti viññāṇaṃ hoti, tassa rūpa-vipariṇā-

p. 227/36 : vighātavā ca apekhavā ca, anupādāya

p. 228/19 : pādā cittaṃ pariyādāya

p. 232/8 : kesañci bhavasaṃyojanaṃ

p. 232/20 : ananuyuttā hīnaṃ

p. 232/30 : ananuyuttā dujjhaṃ

p. 245/3 : sabbavedayitāni anabhinanditāni

p. 245/8 : kāyapariyantikaṃ

p. 245/12 : eva sabbavedayitāni anabhinanditāni

p. 247/12 : upassampadan ti.

p. 250/7 [cetasikaṃ asātaṃ manosamphassajaṃ]: See D.ii,3062—perhaps a better reading?

p. 266/5 : niccakappana sādhukaṃ manasikatabbaṃ; : So Saḷāyatana Saṃy. 87 (S.iv,59).

p. 266/7 : passaddhi; passaddhiyā

p. 266/27 : nāhaṃ, na kho panāhaṃ Sāriputta, : Do

p. 266/30-31 [sa-upavajjo ti vadāmi. Taṃ Channassa bhikkhuno na’tthi anupavajjo Channo bhikkhu satthaṃ āharesīti.]: Different in Saḷāyatana Saṃy. 87 (S.iv,60).

p. 269/25-29 noted: Rather different in S.iv,63. See ref. below.

p. 280/6 : Idam avoca Bhagavā. Attamano āyasmā

p. 297/15 : kho me vijjā ca vimutti cāti,—tena

 

Saṃyutta Nikāya Vol. 1

p. 22/last stanza : Cf. A.iii,411.

p. 174/6 [punappunam aññam upeti raṭṭhaṃ]: Thag. 531 has dhaññaṃ.

p. 174/7 [Punappunam yâcakâ yâcayanti]: Thag. 532 has yācanaka caranti.

p. 174/10 [punappunam saggam upeti ṭhânaṃ]: Thag. 532 has upenti.

 

Saṃyutta Nikāya Vol. 2

p. 147/ : Rūpadhātu—Rūpa; Rūpasaññā—Paṭighassam°; Rūpa-sankhappo—Adhivacanasaṃ°; Rūpasamphasso—°Phasso; etc.

 

Saṃyutta Nikāya Vol. 4

p. 8/12 :dhammā, ayaṃ rūpānam ādīnavo. Yo rūpesu

p. 8/17 : dhammānam assādo. Yaṃ dhammā aniccā dukkhā

p. 23/§§4-6 [bhavasatto]: See Ud. 32-3: From sajjati ‘to cling to’.

p. 50/2 [sutaṃ hoti sabbe dhammā nālam]: See A.VIII,vi,8.

p. 60/2-5 [imañ ca kāyaṃ … etaṃ Sāriputta dhārehīti]: Cf. M.iii,266.

p. 63/6-8 noted: Rather different in M.iii,269, see ref. above.

p. 66/8-17 : Cf. Ud. 32.

p. 86/16 : dha upādānanirodho, upādānanirodhā bhavanirodho

p. 98/3-8 noted: ‘What bases (Magadhism: āyatane for āyatanāni) are, should be known [as being] where both the eye ceases and perception of forms fades out.’

p. 101/3-5 corrected to read as at 98/3-8

p. 120/2 [na] c/o

p. 120/11 [na] c/o

p. 127/§§1.2 : Sakkānam nigamo.

p. 127/16 [Rūpā saddā gandhā rasā]: See Sn. 759. See also A.iii,379.

p. 127/20-21 : Sukhanti diṭṭham ariyehi, sakkāyassuparodhanaṃ pacca-nīkaṃ idaṃ hoti, sabbalokena passataṃ.

p. 127/24-25 : Passa dhammaṃ durājānaṃ, sampamuḷhettha aviddasu

p. 128/2 : santike na vijānanti, magādhammass’ akovidā

p. 128/4 : nāyam dhammo susambudho.

p. 132/4 : Devadahakhaṇo Saṅgayha

Dve honti Palāsinā

p. 147/11-12 : evam passato sakkāyadiṭṭhi

p. 391/9 [vaḍḍhaṃ natthi paññāpanāyāti]: “Vaṭṭam” is perhaps better. At M.i,141, “vaṭṭaṃ tesaṃ natthi paññāpanāyā”.

 

Aṅguttara Nikāya Vol. 2 (1955)

p. 10 end of sutta 9: = Sn.iv,740-1.

p. 25/9 : manasā tam ahaṃ jānāmī ti.

p. 25/22 : dhammesu tādiso yeva, tādi, tamhā ca pana tādi tamhā

: Ablative of tādiso.

p. 25/26 : Na tesu tādisayaṃ saṃvutesu

p. 82/32-33 [na kammantaṃ payojeti na kammojaṃ gacchati?]: Sinhalese v.l. Kambajaṃ (also Commentary reading).

p. 188/29 [tho samāno iti paṭisañcikkhanti]: Or “tho samāno na iti paṭisañcikkhanti”?

p. 251/17 : Idah bhikkhave bhikkhu sīlavā hoti … samā-

p. 251/22 : lānaṃ dhammānaṃ … pe … upasampadāya] thāmavā daḷhaparak-

 

Aṅguttara Nikāya Vol. 3

p. 178/8 : vitthārena paraṃ vācenti

p. 189/15 : peyya anuddayaṃ yeva

p. 189/23 : upaṭṭhāpetabbaṃ anuddayaṃ yeva

p. 285/17 [jāya samapatto viharati]: Ariyā hi visame samā (S.II,i,7).

p. 347 end of gathā: = Thag. 689-704

p. 362/13 : vitthārena paraṃ vāceti

p. 363/17 : ṭhānā asapattibhiṇivesā issariyapariyosānā ti.

p. 411 gathā: Cf. S.i,22

p. 411/27 [Phassanirodhā bhikkhave kāmanirodho. Ayaṃ eva]: So phassanirodhā on pp. 412-16.

p. 443/20 : Sabbasaṅkhāresu ca me tibbābhayasaññā paccupaṭṭhita

 

Aṅguttara Nikāya Vol. 4

p. 367/4 : te ca kasirena

p. 403/9-13 and

p. 403/25-30 beginning [evañ ca kho āvuso Candikāputta] c/o

p. 422/16-17 [neva saññānāsaññāyatanam p’ahaṃ bhikkhave nissāya āsavānaṃ khayaṃ vadāmi] c/o

p. 425/4 : bhikkhave nissāya

p. 428/10 : ñāṇena

p. 429/6 and 10 [ñāṇavādānaṃ]: Or nānāvādānaṃ?

p. 429/18 and 20 [;] c/o

p. 432/10 [bhītā] bracketed and c/o with light pencil lines

 

Aṅguttara Nikāya Vol. 5

p. 59/8 [bhanti virocanā, tavā sahassadhā loko]: So M.i,328; A.i,227.

p. 59/8-9 [sahassadhāloke]: This word is omitted in A.i,227 q.v.

p. 59/17 [bhikkhave sahassilokadhātu]: See A.i,228.

p. 63/29-30 [yad idaṃ ’no c’assaṃ, no ca me siyā, na bhavissāmi, na me bhavissatī’ti.]: In M.106 (M.ii,265) ‘No c’assa, no ca me siyā, na bhavissati, na me bhavissati …

p. 342 to 347 : This Sutta is in the Majjhima Nikāya.

 

Sutta Nipāta

verse number

165a : Enijaṃghaṃ kisaṃ viraṃ appāhāraṃ

281-283 : = A.iv,172

653 : I.e. Kammaṃ paṭicca kassako hoti, sippiko hoti, etc. ‘What one is depends on what one does’.

[kammavipākakividā]: The result of acting in a certain way is that one is known accordingly. For vipakā in this sense cf. A.iii,413 Vohāravepakkāhaṃ bhikkhave saññā vadāmi, etc.

661 : Ud.iv,8

740-741 : A.ii,10 reads addhānaṃ for addhāna and taṇhanaṃ for taṇhā. See Iti.109.

755a : arūpesu asaṇṭhitā: So Iti.III,i,2 (Iti 45)

2nd line following v. 755: [… samārakassa sabrāhmakassa sassamaṇabrāhmaṇiya

759 [rasā gandhā]: S.iv,127 inverts these two. See also A.iii,379.

764 : bhavasotānusāribhi.

785 gathā noted: See 954b. Nirassatinirattam (787c); ādiyatiattaṃ (787c): line 785b seems to qualify dhammaṃ in line 785d.

954b : See 785d

1050c to 1051c : equals 728.

1106 [thīnassa (ca)]: Ca omitted at A.i,134.

 

Udāna

p. 6/29 Bâhiyassa Dârucîriyassa rahogatassa paṭisallīnassa evaṃ cetaso

p. 7/7 : atha ke carohi

p. 7/26 : guttam yatindriyaṃ nāgaṃ,

p. 8/4-12 (corrected at L. 121 (v) [2.vi.1965]; see Saḷāyatana Saṃy x,2 (iv,73)).

p. 8/25 : sarīrakaṃ gaṇhitvā mañcakaṃ

p. 9 bottom of page: Every Udāna in this vagga contains the word brāhmaṇa.

p. 10/10 : ḍaṃsamakasavātātapasiriṃsapasaṃ-

p. 11/23 : taṇhakkhayasukhass’ ete kalaṃ

p. 12/5 : sukhakāmāni bhūtāni yo daṇḍena

p. 12/18 : rosenti vihesenti atha

p. 12/27 : vihesentīti

p. 23/28 : devatā abhikkantāya

p. 24/27 : maññe macchevilope ’ti

p. 25/7 : maññe macchevilope ’ti

p. 31/25 : katarasippaṃ sippānaṃ aggan ti

p. 32/16 : hatvā mānaṃ ekacaro

p. 32/29-32 : For these two lines cf. S.iv,23.

p. 32/29-30 : vadati atthato, yena yena hi maññati tato taṃ hoti aññathā. Being and Time, p. 231/5-13.

p. 33/11 : upadhī hi

p. 33/14 : bhavā apartimuttā

p. 33/18 : vibhavaṃ nābhinandati

p. 36/1 : vitakko ’ti tassa mayaṃ

p. 37/1 : yā

p. 37/4 : appicchakathā santuṭṭhikathā pavivekakathā asam-

p. 37/6 : evarūpāya

p. 40/11 : avaṭṭhāsi addasā

p. 41/20+26 : hatthikalabhehi

p. 41/21 : hatthicchāpehi

p. 42/12+17 : hatthikalabhehi hatthacchāpehi

p. 43/8 : bhattasmiṃ panthañ ca

p. 44/8 : jakā: vo-diṭṭhā

p. 44/30 : rosenti vihesenti:

p. 45/10-12 : Sn. p. 128

p. 45/14 : vihesenti, te

p. 45/28 : asaññatā sarehi sangāmagetaṃ

p. 48/12 : bhavissanti te vāpi sabbe

p. 50/18 : niṭṭhubhitvā apasavyaṃ karitvā

p. 51/14 : sace bhāyatha dukkhassa sace vo

p. 53/26 : Aciravatī Sarabhū Mahī

p. 56/11 : cattāro sammappadhānā

p. 58/18 : sace maṃ upajjhāyo bhagavā

p. 59/21 : Soṇaṃ ajjhesi: paṭibhātu taṃ bhikkhu dhammaṃ bhāsitun

p. 59/27 : vissaṭṭhāya anaḷagalāya atthassa.

p. 59/33 : dhammaṃ nirūpadhiṃ.

p. 63/20 : vinītā visāradapattayogakkhemā

p. 65/9 : acela satta ca ekasāṭake satta ca

p. 66/7 : pacchā sāpayissāmi

p. 69/9 : muṭṭhīhi saṃsubhiṃsu

p. 70/27 : paṭikacca passato

p. 71/11 : na jātumetī

p. 71/30 : upaṭṭhānaṃ sārā, ayam eko anto ye ca

p. 74/22 : maññamāno

p. 75/5 : acchecchi vaṭṭaṃvyagā nirāsaṃ

p. 75/27 : sammattakajātā kāmesu

p. 76/9 [pamattabandhunā bhandā]: Or baddha?

p. 76/26-27 : See Cittasaṃyutta.

p. 79/26 [sassariva]: Or sassati viya.

p. 81/6-10 : Cf. M.144

p. 81/7 : sati nati na hoti, natiyā asati

p. 81/22 : bhagavatā dhammiyā kathāya sandassito

p. 86/27 : dhikaraṇaṃ

p. 91/10 [saddhiṃicaraṃ ekato vasaṃ misso aññajanena vedagū]: “aññajanena”—“ignorant”.

p. 91/30-31 : avivittā (Sāvatthī pi) bhante sāvatthi(yā) manussehi

p. 92/8 [yesaṃ vīsati piyāni vīsati]: Or vīsam.

between lines 17 and 18 is inserted: atha kho

p. 93/12 : abhedi kāyo, nirodha saññā, vedanā sītibhaviṃsu sabba

 

Itivutakka

II,v,9 (44.1) : bho ayaṃ attā kāyassa bhedā

II, vii,3 (53-54) : See Devatā Saṃy.ii,10 (S.i,8-12).

 

Theragāthā

vv 689-704 : = A.iii, 346-7.

vv 995-996a : M.i,501 / M.74.

1 Between pavuṭā and satta.

 

2 Which reads: cetasika dukkha cetasika asāta manosamphassaja